17/2: Dagens inlägg - Anlända familjer
De här två månaderna är det familjemånader, det är många av gruppens familjer som kommer till Kunming och hälsar på. Sara Forsangs mamma kom förra veckan och pappan kommer snart; Eleonors familj på 4 medlemmar anlände igår och idag landade Lottas mamma och storasyster. I Mars kommer Sara Erikssons familj och i april Malins familj. De som inte får besök är då jag, Frida och Viktoria.
När man ser de andra med sin familj saknar man automatiskt sin egen familj, det hade varit jätteroligt att ha er här och visar er runt i Kunming men jag vet att ni inte har tid samt att det kostar en hel del bara för att hälsa på en ynka vecka eller två. Vi syns ju ändå i slutet av maj och det var bara några månader dit. Sen kommer vi ju att åka till Hongkong tillsammans i nästan 6 veckor, dock inte storebror, hade så gärna velat åka tillsammans med dig också.
Det är kanske inte så att jag längtar hem till Sverige men det finns självklart vissa saker och framförallt människor som jag saknar och gärna vill träffa och prata med, som min familj och mina kära vänner. Sedan saknar jag naturell yoghurt och filmjölk och friskare luft till exempel. Men jag vet också att det är rätt mycket jag kommer att sakna här i Kunming också när jag lämnar staden, det har verkligen blivit ett extra hem och jag kan absolut tänka mig att återvända hit.
Jag och Far.
Jag och Mor.
Jag och Bror och Syster.
När man ser de andra med sin familj saknar man automatiskt sin egen familj, det hade varit jätteroligt att ha er här och visar er runt i Kunming men jag vet att ni inte har tid samt att det kostar en hel del bara för att hälsa på en ynka vecka eller två. Vi syns ju ändå i slutet av maj och det var bara några månader dit. Sen kommer vi ju att åka till Hongkong tillsammans i nästan 6 veckor, dock inte storebror, hade så gärna velat åka tillsammans med dig också.
Det är kanske inte så att jag längtar hem till Sverige men det finns självklart vissa saker och framförallt människor som jag saknar och gärna vill träffa och prata med, som min familj och mina kära vänner. Sedan saknar jag naturell yoghurt och filmjölk och friskare luft till exempel. Men jag vet också att det är rätt mycket jag kommer att sakna här i Kunming också när jag lämnar staden, det har verkligen blivit ett extra hem och jag kan absolut tänka mig att återvända hit.
Jag och Far.
Jag och Mor.
Jag och Bror och Syster.
13/2: Dagens nonsens - Smaken betyder allt
Det är verkligen inget kul att vara sjuk, jag har varit förkyld och har hostat sedan veckan efter Hongkong-resan. En långdragen förkylning med andra ord, jag var nästan frisk när den sedan plötsligt blev värre och värst var för några dagar sedan när jag skulle sova. Så fort jag la mig ner började jag att hosta oavbrutet, så jag fick sitta upp och halvsova tills jag nästan somnade innan jag sjönk ihop och ner med huvudet på kudden.
Jag vet egentligen varför jag inte har blivit frisk ännu, det är för att jag inte har sovit tillräckligt. När jag var liten och var sjuk brukade jag alltid gå och lägga mig direkt, brukade sova från eftermiddag till kväll. Då blev jag snart frisk igen. Nu har jag sovit dåligt hela veckan i princip, inatt kändes det som att jag inte har sovit alls. Jag blir alltför lätt sjuk när jag sover för lite, det är nog för att jag inte tycker om att sova. När jag går och lägger mig ser jag alltid fram emot att vakna igen och börja på en ny dag.
Dessutom är det väldigt ljust i mitt rum nu tidigt på morgonen, solen är ju uppe innan åtta, så jag brukar vakna någongång mellan 7.30-8.00, sedan kan jag inte somna om, då går jag hellre upp än att ligga kvar.
Men det är iaf därför jag fortfarande är sjuk, det är jag ganska så säker på, för jag äter kinesisk medicin mot både förkylning och hosta nu, men det hjälper inte helt och hållet, jag måste helt enkelt bara sova mer. Jag tror att jag kan bli helt återställd på nolltid om jag bara sover 12h två dagar i rad. Min kropp fungerar dessutom inte som den ska när den får för lite sömn, alla signalerna blir fel och jag blir ofta illamående.
Nej, det är verkligen inget kul att vara sjuk, som om det inte vore nog, så har tungan tappat sin roll också, jag känner ingen smak för den delen heller! Ingenting smakar någonting, det är som att äta papp, supertrist. Ni som vet hur mycket jag älskar mat och hur mycket jag älskar att äta gott förstår nog att jag minst sagt lider på grund av detta. Att vara sjuk är en sak, men att inte känna smaken på det man äter är en annan, kan det inte räcka med bara det första?
Hoppas att smaksinnet kommer tillbaks imorrn.
Så tänk på det nästa gång ni äter. Njut av maten och smakerna extra mycket idag ni som kan känna dem.
Kramar
yingan
Jag vet egentligen varför jag inte har blivit frisk ännu, det är för att jag inte har sovit tillräckligt. När jag var liten och var sjuk brukade jag alltid gå och lägga mig direkt, brukade sova från eftermiddag till kväll. Då blev jag snart frisk igen. Nu har jag sovit dåligt hela veckan i princip, inatt kändes det som att jag inte har sovit alls. Jag blir alltför lätt sjuk när jag sover för lite, det är nog för att jag inte tycker om att sova. När jag går och lägger mig ser jag alltid fram emot att vakna igen och börja på en ny dag.
Dessutom är det väldigt ljust i mitt rum nu tidigt på morgonen, solen är ju uppe innan åtta, så jag brukar vakna någongång mellan 7.30-8.00, sedan kan jag inte somna om, då går jag hellre upp än att ligga kvar.
Men det är iaf därför jag fortfarande är sjuk, det är jag ganska så säker på, för jag äter kinesisk medicin mot både förkylning och hosta nu, men det hjälper inte helt och hållet, jag måste helt enkelt bara sova mer. Jag tror att jag kan bli helt återställd på nolltid om jag bara sover 12h två dagar i rad. Min kropp fungerar dessutom inte som den ska när den får för lite sömn, alla signalerna blir fel och jag blir ofta illamående.
Nej, det är verkligen inget kul att vara sjuk, som om det inte vore nog, så har tungan tappat sin roll också, jag känner ingen smak för den delen heller! Ingenting smakar någonting, det är som att äta papp, supertrist. Ni som vet hur mycket jag älskar mat och hur mycket jag älskar att äta gott förstår nog att jag minst sagt lider på grund av detta. Att vara sjuk är en sak, men att inte känna smaken på det man äter är en annan, kan det inte räcka med bara det första?
Hoppas att smaksinnet kommer tillbaks imorrn.
Så tänk på det nästa gång ni äter. Njut av maten och smakerna extra mycket idag ni som kan känna dem.
Kramar
yingan
6/2: West Hill (Xi Shan)
Idag har jag varit i Västra bergen med några kinesiska vänner. Vi tog bussen upp till bergets fot, därifrån åkte vi en hyrd bil upp till bergen. Först laddade vi upp med lunch, det vill säga 8 rätter och ris, vi åt oss mätta och runt kl.13 började vi att hika uppåt i bergen.
Det var ingen lätt hiking, inte för en som typ aldrig hikat, vi klättrade bland klippstenarna, vassa och svårklättrade, det var ur min synpunkt rätt farligt och nästintill omöjligt att ta sig fram vid ett par tillfällen. När jag skulle ta mig över från en klippsten till en annan med en djup klyfta emellan, undrade jag om jag skulle klara eller om jag skulle snava, falla ner och skada mig allvarligt. Jag hoppade över (fick hjälp av min kinesiska vän dock, som höll min hand och typ drog mig över, verkligen stort tack till Lei) ett par sådana klyftor.
Den andra delen, en stig, var lättare att ta sig fram på, dock var den väldigt smal och det växte stora buskar (vissa taggiga) på båda sidorna, så man fick vara försiktig med var man satte sina händer. Den tredje delen var en enda brant väg uppför berget, när man hade kommit upp var man helt slut, men vi lyckades! Vi gjorde så klart pauser emellanåt, annars hade jag aldrig orkat. Vi skulle ju inte bara hika, vi njöt av utsikten över ca 1/3 av Kunming och en stor del av den stora sjön DianChi-lake. Utsikten var verkligen fantastisk, oerhört vacker och det var lugnt och tyst där uppe, jag har saknat tystnaden lite, det är aldrig ljudlöst när man bor i en kinesisk stad.
Vägen tillbaka nedför bergen var enklast, framförallt då vi gick på den stora vägen där bilarna kör. Dessutom hade vi strålande sol idag också, så det var nice att promenera långsam nedför den sluttande vägen. Vi kom tillbaks till restaurangen där vi åt lunch strax före kl.16.
Jag föreslog att vi skulle promenera ner tillbaks till busshållplatsen, trodde att det inte var så långt men det tog oss ca 1.5h! Jag missbedömde avståndet lite, så vi var rejält trötta när vi äntligen kom ner, ett tag verkade det som att vi aldrig skulle komma fram, vi gick vägkrön efter vägkrön utan att se vårt mål.
Väl framme stod där en massa folk som väntade på bussen, så vi tog en privatbil istället in till stan, vilket var dyrare men gick också rätt så mycket snabbare. Avslutningsvis åt vi middag tillsammans, jag åt kycklingdumplings i soppa, sedan delade vi på xiao long bao, vietnamesiska vårrullar och lammköttsgrillspett.
Nu är mina ben och min rygg utmattade, hoppas att jag är trött nog att kunna sova bra inatt, har sovit rätt dåligt den senaste veckan.
Påfyllning av nödvändig energi
De här klippstenarna klättrade jag på, och vi klättrade hela tiden uppåt, det var brant och det var farligt.
Men det var det kanske värt när man kom upp och fick se detta! (Kunming & Dianchi-lake)
Det är så fantastiskt vackert!
Nu har jag varit här ute ;)
Det var ingen lätt hiking, inte för en som typ aldrig hikat, vi klättrade bland klippstenarna, vassa och svårklättrade, det var ur min synpunkt rätt farligt och nästintill omöjligt att ta sig fram vid ett par tillfällen. När jag skulle ta mig över från en klippsten till en annan med en djup klyfta emellan, undrade jag om jag skulle klara eller om jag skulle snava, falla ner och skada mig allvarligt. Jag hoppade över (fick hjälp av min kinesiska vän dock, som höll min hand och typ drog mig över, verkligen stort tack till Lei) ett par sådana klyftor.
Den andra delen, en stig, var lättare att ta sig fram på, dock var den väldigt smal och det växte stora buskar (vissa taggiga) på båda sidorna, så man fick vara försiktig med var man satte sina händer. Den tredje delen var en enda brant väg uppför berget, när man hade kommit upp var man helt slut, men vi lyckades! Vi gjorde så klart pauser emellanåt, annars hade jag aldrig orkat. Vi skulle ju inte bara hika, vi njöt av utsikten över ca 1/3 av Kunming och en stor del av den stora sjön DianChi-lake. Utsikten var verkligen fantastisk, oerhört vacker och det var lugnt och tyst där uppe, jag har saknat tystnaden lite, det är aldrig ljudlöst när man bor i en kinesisk stad.
Vägen tillbaka nedför bergen var enklast, framförallt då vi gick på den stora vägen där bilarna kör. Dessutom hade vi strålande sol idag också, så det var nice att promenera långsam nedför den sluttande vägen. Vi kom tillbaks till restaurangen där vi åt lunch strax före kl.16.
Jag föreslog att vi skulle promenera ner tillbaks till busshållplatsen, trodde att det inte var så långt men det tog oss ca 1.5h! Jag missbedömde avståndet lite, så vi var rejält trötta när vi äntligen kom ner, ett tag verkade det som att vi aldrig skulle komma fram, vi gick vägkrön efter vägkrön utan att se vårt mål.
Väl framme stod där en massa folk som väntade på bussen, så vi tog en privatbil istället in till stan, vilket var dyrare men gick också rätt så mycket snabbare. Avslutningsvis åt vi middag tillsammans, jag åt kycklingdumplings i soppa, sedan delade vi på xiao long bao, vietnamesiska vårrullar och lammköttsgrillspett.
Nu är mina ben och min rygg utmattade, hoppas att jag är trött nog att kunna sova bra inatt, har sovit rätt dåligt den senaste veckan.
Påfyllning av nödvändig energi
De här klippstenarna klättrade jag på, och vi klättrade hela tiden uppåt, det var brant och det var farligt.
Men det var det kanske värt när man kom upp och fick se detta! (Kunming & Dianchi-lake)
Det är så fantastiskt vackert!
Nu har jag varit här ute ;)
3/2: Happy Chinese New Year!
Igår var det kinesisk nyårsafton. Många affärer och butiker hade redan nyårsstängt, vissa kommer att ha ledigt i mer än 10 dagar! De som var öppna igår stängde runt kl.16-17, när jag var ute på jakt efter lite mat igår runt 16-tiden fanns det i princip inget som var öppet, så det blev hemlagad mat istället, tur att jag hade handlat på Walmart dagen före. ;)
På kvällen gick jag till centrum, där var det lite mera liv och rörelse, och människor, annars var typ folktomt i hela stan, alla är hemma och äter nyårsmiddag och firar tillsammans med familjen. Smällare och fyrverkerier sköts redan runt 20-tiden. Smällarna har väl varit igång under hela veckan egentligen, småungar som smäller, och det smäller högt, man får rejält ont i öronen om man råkar stå nära.
Jag tittade lite på Nyårsprogrammet som sänds på den stora kanalen CCTV här i Kina, i princip varenda kines med TV ser på detta program på nyår, det är tradition att den åtminstone står på medan man käkar. Det är typ ett 6h-långt program där man välkomnar det nya året med sång, dans, sketcher, olika uppvisningar, snack etc.
Kl.23.40 kom fyrverkerierna igång på riktigt, det small åt alla håll och i olika färger. Jag fick inte se några fyrverkerier den 31/12 så nu är väl detta nån sorts kompensation för det. Det small oavbrutet i hela stan åtminstone fram till 00.30.
Jag hade väl ingen vidare nyårsstämning igår men idag ska vi fira nyår med Huang Shan (Erhu-spelaren), hennes pojkvän Justin och hans familj. De hämtar oss med bil på Foreigner street idag kl.15, det ska bli spännande att se hur kineserna här firar nyår, vad de äter och gör.
Idag bakade jag små muslimuffinsar/bröd i muffinsformar, jag hade också kanel, äpple och banan i, de blev faktiskt riktigt goda och saftiga. Så de kommer jag att baka igen. Jag har inte hittat muffinsformar i Kunming, hur konstigt det än låter, så de som jag använde köpte jag i Hongkong. :P
Gott nytt år på er allihopa,
Nu är det Kaninens år iår, den som är född i detta djurs år måste bära något rött varje dag under resten av året ;)
//Yingan
På kvällen gick jag till centrum, där var det lite mera liv och rörelse, och människor, annars var typ folktomt i hela stan, alla är hemma och äter nyårsmiddag och firar tillsammans med familjen. Smällare och fyrverkerier sköts redan runt 20-tiden. Smällarna har väl varit igång under hela veckan egentligen, småungar som smäller, och det smäller högt, man får rejält ont i öronen om man råkar stå nära.
Jag tittade lite på Nyårsprogrammet som sänds på den stora kanalen CCTV här i Kina, i princip varenda kines med TV ser på detta program på nyår, det är tradition att den åtminstone står på medan man käkar. Det är typ ett 6h-långt program där man välkomnar det nya året med sång, dans, sketcher, olika uppvisningar, snack etc.
Kl.23.40 kom fyrverkerierna igång på riktigt, det small åt alla håll och i olika färger. Jag fick inte se några fyrverkerier den 31/12 så nu är väl detta nån sorts kompensation för det. Det small oavbrutet i hela stan åtminstone fram till 00.30.
Jag hade väl ingen vidare nyårsstämning igår men idag ska vi fira nyår med Huang Shan (Erhu-spelaren), hennes pojkvän Justin och hans familj. De hämtar oss med bil på Foreigner street idag kl.15, det ska bli spännande att se hur kineserna här firar nyår, vad de äter och gör.
Idag bakade jag små muslimuffinsar/bröd i muffinsformar, jag hade också kanel, äpple och banan i, de blev faktiskt riktigt goda och saftiga. Så de kommer jag att baka igen. Jag har inte hittat muffinsformar i Kunming, hur konstigt det än låter, så de som jag använde köpte jag i Hongkong. :P
Gott nytt år på er allihopa,
Nu är det Kaninens år iår, den som är född i detta djurs år måste bära något rött varje dag under resten av året ;)
//Yingan
