11/9 Dagens nonsens - Kinesiska affärer
Jag gick in i en affär som sålde hudvårdsprodukter idag för jag såg att de höll på att göra ansiktsbehandlingar på några kunder inne i affären. Jag är intresserad av att få en ansiktsbehandling, har lite problemhud trots att jag är tjej och över tjugo. Tänkte bara kolla runt lite på vad de har för produkter.
I Kina finns där oftast fler affärsbiträden än kunder i butikerna för att arbetskraften är så billig här. Man försöker att hålla så många som möjligt sysselsatta. Men jag tycker att det är ganska så störigt samt jobbigt, för man dra sig helst för att gå in i en affär där det står 5 expediter och inga kunder. Det hade inte varit några problem om dem hade agerat som de svenska expediterna, alltså de bryr sig inte om dig såvida du inte ber om hjälp eller råd.
Men här i Kina är situation tvärtom. Konkurrensen är så stor mellan alla affärerna, oavsett om det är en liten butik eller en stor kedja, så fort du går innan ingången så kommer det direkt fram någon eller några personer till dig och vill hjälpa dig. Du har knappt hunnit se något i affären innan de börjar rekommendera en massa varor eller frågar dig vad det är du letar efter.
Säger du att du bara tittar så är där minst alltid en expedit som följer dig tätt i hälarna, som en liten svans, tills du lämnar butiken. Det är så obehagligt och obekvämt det bara kan bli. Oftast när det händer går jag ganska snart ut ur affären utan att egentligen ha kollat på det jag var intresserad av från början. Man tappar lusten att shoppa direkt, jag är verkligen inte van vid sådant beteende, tycker att det är ganska oförskämt, som om jag ska stjäla något, därför måste någon följa efter mig hela tiden. Jag vet att de inte menar på det sättet, men det känns som det.
Åter till skönhetsaffären. Samma sak här, direkt när jag placerar min fot innanför affären kommer det fram en kvinna som undrar om jag vill ha hjälp. Jag förklarar att jag inte kan prata kinesiska så bra och undrar om de kan engelska, och såklart kunde ingen engelska. Men en annan expedit kom fram till mig och började att snacka på kinesiska som om hon inte förstod att jag faktiskt inte förstod ett skvatt av vad hon sa. Hon pratade dessutom väldigt fort. Men hon var i alla fall väldigt trevlig, trots det tröttnade jag på situationen och ville bara försvinna ut ur affären. Jag sa tack så mycket och gick vidare.
Det är trevligt att folk vill hjälpa en men ibland är det bara för mycket. Fast det är väl inte så mycket att göra åt saken förutom att le, nicka och säga tack och adjö.
I Kina finns där oftast fler affärsbiträden än kunder i butikerna för att arbetskraften är så billig här. Man försöker att hålla så många som möjligt sysselsatta. Men jag tycker att det är ganska så störigt samt jobbigt, för man dra sig helst för att gå in i en affär där det står 5 expediter och inga kunder. Det hade inte varit några problem om dem hade agerat som de svenska expediterna, alltså de bryr sig inte om dig såvida du inte ber om hjälp eller råd.
Men här i Kina är situation tvärtom. Konkurrensen är så stor mellan alla affärerna, oavsett om det är en liten butik eller en stor kedja, så fort du går innan ingången så kommer det direkt fram någon eller några personer till dig och vill hjälpa dig. Du har knappt hunnit se något i affären innan de börjar rekommendera en massa varor eller frågar dig vad det är du letar efter.
Säger du att du bara tittar så är där minst alltid en expedit som följer dig tätt i hälarna, som en liten svans, tills du lämnar butiken. Det är så obehagligt och obekvämt det bara kan bli. Oftast när det händer går jag ganska snart ut ur affären utan att egentligen ha kollat på det jag var intresserad av från början. Man tappar lusten att shoppa direkt, jag är verkligen inte van vid sådant beteende, tycker att det är ganska oförskämt, som om jag ska stjäla något, därför måste någon följa efter mig hela tiden. Jag vet att de inte menar på det sättet, men det känns som det.
Åter till skönhetsaffären. Samma sak här, direkt när jag placerar min fot innanför affären kommer det fram en kvinna som undrar om jag vill ha hjälp. Jag förklarar att jag inte kan prata kinesiska så bra och undrar om de kan engelska, och såklart kunde ingen engelska. Men en annan expedit kom fram till mig och började att snacka på kinesiska som om hon inte förstod att jag faktiskt inte förstod ett skvatt av vad hon sa. Hon pratade dessutom väldigt fort. Men hon var i alla fall väldigt trevlig, trots det tröttnade jag på situationen och ville bara försvinna ut ur affären. Jag sa tack så mycket och gick vidare.
Det är trevligt att folk vill hjälpa en men ibland är det bara för mycket. Fast det är väl inte så mycket att göra åt saken förutom att le, nicka och säga tack och adjö.
Kommentarer
Trackback
